Rik på kattsand?

Frekvensen blogginlägg har blivit väldigt ojämn ett tag. Det beror bland annat på att det varit mycket. Över helgen har vi varit hos min syster i Leksand. Siri var så klart med. Det fungerar bara bättre och bättre att ha henne med. Nu går bilåkandet fint. Hon ligger mest bara och sover. Med Litter Kwittern har det också fungerat bra. Nästan bättre än hemma. Nu funderar jag på om jag ska försöka börja rätta till positionen så att hon sitter bra. Helst ska hon ju ha i alla fall framtassarna uppe på den vita ringen och inte nere bland kattsanden. Då blir det lättare sen när hon ska vänja sig att det blir hål i mitten. Jag har inte velat sätta igång med positioneringen förrän hon är bekväm med att använda den. Det blir kanske mycket på en gång. Men nu är det nog dags.

Igår morse när vi satt och åt frukost såg min syster plötsligt konfunderad ut. Jag frågade vad det var och hon sa att hon hörde pelletspannan. Och att det var så konstigt att hennes man satt igång den. När jag också spetsade öronen kunde jag konstatera att det inte var pelletspannan som lät utan Siri som krafsade ner pellets från lådan och ner på golvet. Tydligen låter det lika dant som när pelletspannan släpper ner pellets. Inte så konstigt. Vi konstaterade senare att de ser i princip identiska ut. Innehållet är också väldigt lika. Hoppressad trämassa. Man skulle kanske prova om det går att använda värmepellets. Om man packade om dem och sålde som kattsand skulle man kunna tjäna stora pengar. En 50kg säck kostar ungefär lika mycket som en 2kg:s.

Några siffror

Den första och viktigaste siffran blir 1/2. För Siri har alldeles nyligen fyllt ett halvår. Närmare bestämt den tredje juli. Det känns lite som om Siri har slutat vara kattunge nu och istället blivit en ungkatt. Kanske är det så. För tydligen bör man kastrera katter från att de är ett halvår. Jag tror att vi väntar lite till med Siri. Efter sommaren får det nog bli.

En annan siffra som är lite rolig är att jag nu har passerat strecket för 100 blogginlägg om Siri. Under lång tid var det nästan ett om dagen men på slutat har det blivit mer sällan. Kanske stämmer det som en kompis sa att "om man fortfarande bloggar om en katt när man haft den ett halvår så har man problem". Jag har ju faktiskt inte haft Siri ett halvår än. Hon var ju tre månader när hon kom. Så det finns kanske hopp.

Den tredje siffran som jag just kollade upp är att bloggen haft nästan 1400 unika besökare. Av dem har 650 besökt den mer än en gång. Ganska många tittar in flera gånger i veckan och några till och med varje dag. Om min kompis tycker att man har problem om man bloggar om sin katt i ett halvår, vad ska han då inte tycka om folk som läser om någon annans katt efter ett halvår...

I och på

Siri har en förkärlek för att vara i och på saker. Så fort det kommer fram något som hon kan komma in i så kryper hon in. I väskor, papperskassar, tvättkorgen, papperskorgen och lådor. När hon var liten och var hos veterinären hoppade hon till och med in i själva röntgenapparaten.

Att vara på saker är också en favorit. Om det ligger något på sängen så vill hon utan undantag ligga på det. Det spelar ingen roll om det råkar vara en telefon, en bok eller min stickning. Hon tycks dock föredra husses saker. Särskilt hans kläder och gärna de vita.

En lite svajig start

Vi är mitt i igångsättandet av toaträningen. Vi har haft insatsen på toaletten i tre dagar nu. Det funkar, men känns inte helt stabilt. J är skeptisk till att det ska gå. Jag vill fortfarande tro att det kommer att lyckas. Så gärna att jag till och med köpt ett tillbehör. Två extra iläggsskivor som jämnar ut stegen så att det inte ska bli så stor skillnad när man byter. Det tror jag att Siri kan behöva. Om vi nu någonsin kommer så långt som till insats med hål igen.

Jag är orolig att Siri går och håller sig. För att ha koll har jag ett schema uppsatt i badrummet. Där fyller jag i all toalettaktivitet. En annan åtgärd jag ägnar mig åt är att lyfta upp Siri på toaletten. Det gör jag när jag får för mig att hon behöver gå. Upplyftandet resulterar nästan alltid att hon hoppar ner snabbare än jag hunnit få upp henne. Efter några gånger händer det att hon sitter kvar en stund och tittar på mig. Det ser ut som om hon undrar vad jag håller på med. Och det kan man ju förstås undra...

En opedagogisk leksak?

J är orolig att laserpekaren är en opedagogisk leksak. Att den ger Siri dåligt självförtroende eftersom hon aldrig kan fånga pricken. Jag vet inte vad man ska tro. Hon tycks i alla fall fortfarande vara väldigt intresserad av den trots att jakten går så dåligt.

Något jag läst är dock att man ska vara lite måttlig i lekandet med kattungar. För de förstår visst inte när det är dags att vila utan kan jaga och jaga tills de är helt slut.

Toaträningen

Nu har Siri klarat av alla toalettbestyr på Litter Kwittern. Jag har varit lite orolig för att hon ska gå och hålla sig så jag har haft noggrann uppsyn för att se när hon behöver gå. Det är inte så svårt att se. Hon blir alltid lite "spattig" när det är dags. Springer runt lite snabbare än vanligt och är lite rastlös. Så är det oav sett om hon har sin vanliga låda eller inte.

Förra gången fick vi avbryta träningen eftersom Siri visade sig ha problem med magen. Nu vet vi att det är en matallergi så nu kan vi fortsätta igen. Den här gången har jag bestämt att vi ska ta det väldigt långsamt. Vänta tills hon helt säkert är invand vid ett steg innan vi går till nästa.

Just nu är Siri på det första steget. Det utan hål. Det som är jobbigt med det är själva rengöringen. Både av insatsen och av golvet. Innan hon går gräver hon nämligen ur en massa pellets. Om vi lyckas med träningen eller inte beror nog mest på mitt tålamod. Det är nämligen jag som står för den rengöringen. Husse har hand om matning. Vilken arbetsfördelning!!

Målsättningen jar har nu är att Siri ska vara färdigtränad till jul. Det innebär att det kommer bli mycket städande. Men det kan det vara värt om man slipper kattsand och lådor i 15 år efter det.

Ny favorit?

Siri har några överlägsna leksaksfavoriter. Gröna bollarna, sugrör och tops. Men igår fick de konkurrens.

Nu i över helgen är Power Meet i Västerås. En bilträff med massor av fina bilar. Och en hel del mindre fina. I samband med det kommer det många försäljare; typ langos, kepsar och T-shirts. I ett av stånden hittade jag en laserpekare. En potentiellt rolig kattleksak.

Som tur var prövade jag den på en gång. Det visade sig att den inte fungerade så jag fick en ny. När vi kom hem testade jag den på Siri. Den väckte stort intresse. I klass med humlor och flugor och det är inte illa. Siri jagade den lilla ljuspunkten tills hon var alldeles slut. Och när jag stängde av den fortsatte hon att leta. Jag tror att laserpekaren kan bli en ny favorit.