måndag 1 juni 2009

Siri och jag har varit på dåligt humör

Idag har jag inte varit mitt bästa jag. Jag har varit trött, orolig och lite ledsen. Trött för att det är mycket nu. Orolig för att det ska vara något permanent fel med Siris njurar. Och ledsen för att det känns tungt.

Siri har heller inte varit på något bra humör. I eftermiddags skulle vi cykla till veterinären för att ta blodprover för njurvärdet. I vanliga fall brukar det inte vara några problem. Siri brukar ligga och vila eller sitta och spana ut över kanten. Idag jamade hon och ville inte riktigt lägga sig ner. Som tur är tar det bara fem minuter att cykla dit.

Först fick vi prata med veterinären. Hon frågade om hur Siris mage varit sedan sist. Eftersom jag varit borta så vet jag inte riktigt. Lite blod hade det varit en gång vet jag. Och så var det lite blod i morse. Veterinären rekommenderade ett nytt foderbyte. Jag tror det är fjärde gången vi byter foder. Nu är det ett som heter HypoAllergenic som tydligen ska vara bra om man misstänker matallergi. Det ska Siri äta i två veckor. Blir magen inte bra då så ska vi ta avföringsprover tre gånger och sedan åka in för att undersöka tarmen invändigt. Usch! Hoppas att hon slipper det.

Efter att veterinären klämt på Siris mage kom en sköterska in för att ta blodprov. Siri var lite avvaktande. Hon ville helst gå in i buren. För att hon inte skulle kunna göra det ställde vi bort den på en stol. Jag fick hålla i Siri medan sköterskan rakade en strimma på frambenet. Siri tyckte inte alls att det var roligt. Hon krumbuktade sig och försökte komma loss. Nålen åkte ut och det rann blod över Siris ben, ner på bordet och på sköterskan. När Siri kom loss tog hon snabbt ett stort skutt mot buren. Eftersom buren stod mot en vägg kunde hon inte komma in. Hon försökte putta och böka för att klämma sig in. När hon insåg att det inte gick hoppade hon istället ner i min väska. Därifrån lyfte jag upp henne. Höll henne i famnen. Lugnade och smekte. Då upptäckte jag att hon var ganska blodig på benet. Hon smetade av sig på mig. I ansiktet och på halsen. Sköterskan kom till min räddning. Med papper och buren. Vi torkade av mig och Siri och släppte in henne i buren.

Hon fick sitta i buren en stund för att bli lugn. Under tiden upptäckte jag att Siri blodat ner inne i min väska. Åh, nej... Efter en stund kom sköterskan tillbaka. Hon hade hämtat förstärkning. Nu blev Siri fasthållen av ett proffs. Det gick bra. Efter provtagningen fick vi vänta i rummet medan de genomförde själva analysen. Under tiden de var borta kände jag mig ganska orolig men när veterinären kom tillbaka blev jag genast lugnare. Hon berättade att värdena såg mycket bättre ut nu. Förmodligen var det bara något som var tillfälligt. Så skönt! Nu ska vi bara få bukt med magen så är allt som det ska.

2 kommentarer:

  1. Oj så mycker för en liten katt å för en orolig matte! Så skönt att proverna var bättre iaf...hoppas nu att det nya fodret kommer funka bra!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Nämen, vilket jobbigt besök med två blodiga veterinärkunder! Men bra att värdena verkar bättre.

    Sånt foder åt Ture också! Fast för hundar såklart. Även om han säkert gärna hade tagit katt-varianten... Kram till er alla!

    SvaraRadera