Tur att man inte är skrockfull!

I morse var Siri och jag hos veterinären. Husse fick cykla till jobbet så att vi kunde åka bil. Vi hade tid klockan åtta och var där en stund innan. Eftersom de öppnade åtta fick vi vänta utanför. Det var lite läskigt tyckte Siri. För det var flera som väntade, och några var hundar.

Väl inne blev vi visade in till ett ultraljudsrum. Där fanns en stor apparat med en skärm och en brits med en tjock madrass. Rakt över madrassen fanns en fördjupning där Siri skulle ligga på rygg. Jag fick hålla i framtassarna medan en sköterska höll i baktassarna. Inte så populärt. Men det gick ändå förvånansvärt bra. Bara några pip.

Innan själva undersökningen med ultraljudet blev veterinären tvungen att raka Siris mage. Så nu är det en nakenkatt på magen. Alldeles rosa och mjuk. Det ser lite knäppt ut. Men man ser ju inte magen så ofta och Siri verkar inte bry sig om det.

Själva undersökningen gick bra. Först tyckte veterinären att magsäcken såg väldigt knölig ut. Men när vi kom på att Siri just ätit frukost. Sådan blötmat med med "bullar" klarnade mysteriet. Ingen fara på taket med andra ord.

Efter ultraljudet blev det blodprov. Då åkte rakapparaten fram igen. Men den här gången blev det bara ett liten liten kal fläck på benet. Precis där hon skulle bli stucken. Efter det fick vi vänta en lång stund medan blodet analyserades.

När veterinären väl kom med provsvaren berättade hon att ett av värdena inte var riktigt bra. Hon ville därför göra fler analyser och återkomma på eftermiddagen. Alldeles nyss ringde veterinären. De kompletterande värdena såg OK ut, men de från förmiddagen var inte bra. Så på måndag ska jag komma in med ett urinprov. Om det ser bra ut så ska vi vänta två veckor innan vi tar ett nytt fasteblodprov.

Lilla kissen! När vi kom hem fick hon vila och jag åkte till jobbet.När jag kom hem från jobbet upptäckte jag en olycka i hallen. Siri som varit så duktig som inte har haft sönder något hittills. Men nu tog hon igen det med bravur. Tur att man inte är skrockfull...