Återbesöket

Igår när vi skulle åka till veterinären var Siri lite orolig. Hon pep ganska mycket i bilen. Inte undra på det!

När vi väl kom fram fick hon komma ut ur buren och bekanta sig med undersökningsrummet. Det hann hon göra riktigt ordentligt eftersom det dröjde lång tid innan veterinären kom. Siri hann både lukta sig igenom hela rummet och dessutom nästan somna på undersökningsbordet. När veterinären väl kom var Siri helt lugn igen.

Veterinären kände igenom magen. Hon tyckte att det kändes ganska bra. ”Lite vattning” tyckte hon, och det låter ju bra om man har varit uttorkad. Men tydligen var det inte så bra, för det kunde tyda på att hon hade några maskar i magen. Veterinären ordinerade avmaskning. Men först när Siri var helt bra i magen igen. Ordinationen innebar också fortsatt specialmat och extra vatten. De passade också på att ta ett ”skabb-prov” i örat på Siri. Det analyserades på en gång. Ingen skabb.

Vattnet ger jag Siri med en sån där medicinspruta. I början var det svårt men nu har vi fått in tekniken. Jag tror till och med att Siri tycker att det är roligt. När jag tar fram sprutan hoppar hon upp i mitt knä. Då sätter jag sprutan i ena mungipan och sprutar in lite i taget. Skönt att hon gillar det så att jag inte behöver tvinga i henne vattnet.

I förrgår när vi var hos veterinären så ville de att vi skulle göra ett ultraljud vid återbesöket. När vi väl kom tillbaka igår tyckte de inte att det behövdes. Skönt. Jag känner mig trygg med det. Siri känns mycket piggare nu. Det är full rulle igen.